tisdag 9 juni 2015

Duggor, Uppsatser, Tentor och Semester

Hej! Det var länge sedan skrev jag på min blogg eftersom hade mycket att göra med mina studier. Nu är det sommarlov och jag ska åka på semester till mitt hemland.

Förvaltningsrätt

Dugga och omdugga på förvaltningsrätt klarade jag inte så jag fick inte tillstånd att skriva tentamen på ämnet, däremot fick jag godkänd på förvaltningsrättens uppsats. Så det är bara att köra på att skriva både dugga och tenta i augusti.

Rättshistoria

Jag fick godkänd på uppsatsen här också men fick underkänt på tenta, därför kommer att skriva omtenta i augusti.

Folkrätt

Skrev tenta i förra vecka och kommer få hoppas att jag klarat den.

Internationell privaträtt

Tänkte skriva den i förra veckan men passade på att inte göra detta eftersom jag pluggade dåligt på detta ämne.

Associationsrätt

Skrev tentamen och hoppas att jag blir godkänd


tisdag 12 maj 2015

Dugga i förvaltningsrätt

Igår skrev jag en dugga i förvaltningsrätt som bestod av 25 frågor med 4 svarsalternativt. Kravet för godkänd var 18 poäng, tyvärr fick jag bara 8. Kommer att göra om det och får hoppas att det blir samma duggan då jag kommer ihåg nästa alla frågor. Bra minne har jag :-)

torsdag 7 maj 2015

Tvångsomhändertagande av barn

Igår hade vi ett case som handlade om tvångsomhändertagande av barn. Det var ett riktig fall där en förälder var misstänkt på att misshandla sin dotter, men beviset som skulle styrka detta saknades. Oavsett detta anlitade Socialnämnden på misstankar och tog flickan från sina föräldrar och placerade henne i ett speciell hus.

En av vittne som hade misstanke om flickans misshandlade sade följande: 

"Vår dotter har en skolkamrat, I.E, som verkar bli alltmer ledsen och bekymrad. I.E. kommer ofta över till oss och leker med vår dotter (de ä, båda 10 år) och vi har märkt att hon är helst inte vill gå hem. Igår såg vi att hon hade stora blåmärken och rivsår på armar och rygg. När vi frågade I.E. om vad som hade hänt, så sade hon att "pappa är alltid arg och dum", men att vi inte får säga något till någon.
Vi är mycket oroliga för I.E. och vi hoppas att ni kan göra något. Vi utgår ifrån att ni inte I.E.s föräldrar få reda på att vi har kontaktat er.
Vänliga hälsningar,
Y.O och M.O."

Själva beslutet såg så här ut:

Beslut om att omedelbart omhänderta I.E., eftersom det inte går att invänta förvaltningsrättens ställningstagande till Socialnämndens ansökan om omhändertagande. 

I.E ska placeras i Utredningshemmet Nötskrikan för utredning och omhändertagande. 

Besluten går inte att överklaga. 

K. K.

Socialnämndens ordförande 
------------------------------------------------------------------------------------------------
Under seminariet kom vi fram på att Socialnämnden hade fel och fick inte göra som de gjorde. De hade ingen styrkt bevis utan bara misstankar från vissa personer. Dessutom hade Socialnämnden fel när de skrev i beslutet att det inte går att överklaga detta. Ju, det är möjligt att överklaga enligt SoL, LVU.

fredag 1 maj 2015

Omtenta i Processrätt

Igår fick jag veta att jag klarade omtenta i processrätt. Fick bara B, 15 poäng. Glad ändå, men vet själv att jag kunde skriva mycket bättre. Det var tiden som inte räckte till, som jag skrev tidigare var det bara 4 timmar på 4 frågor. Om det skulle vara 5 timmar totalt då jag är 100% säker att jag hade fått minst BA, men men men...Sådant är livet. Ah, jag är nöjd ändå. Nu gäller det att koncentrera sig på Förvaltningsrätten. Och i närmaste dagarna kommer vi ha ett rättegångsspel, en dugga och senare en tentamen. 

tisdag 28 april 2015

Kärlek i juristernas liv

Börjar komma ihåg när jag var i 1 termin, år 2012 det var så hade vi en samling i en stor sal där det kom politiker, framgångsrika jurister, advokater som studerade på juristprogrammet. De berättade till oss om hur det hade gått för dem medan de var studenter. En av dem advokater berättade för oss att när han var ung och studerade på juristprogrammet så hittade han sin fru. Och detta önskade han också till oss medan vi studerar. Plugg plus kärlek = ger en bra resultat, enligt honom ))) det var rolig att höra sådant story...Vad som rör min del så hittade jag faktiskt en tjej på min kurs men tyvärr fick veta igår att hon ska gifta sig med någon annan...så det blev inget som den advokaten önskade

måndag 27 april 2015

Rättsfall: NJA 2014 s.465

Andrahandsuthyrning. Om något annat inte har överenskommits med hyresvärden är en hyresgäst ansvarig för skada som uppkommer genom andrahandshyresgästens vållande.

Stockholms tingsrätt

Hypestreetwear Aktiebolag hyrde en lokal för serveringsverksamhet av Stockholms stad. Med stadens tillstånd hyrde bolaget ut lokalen i andra hand till ett företag som bedrev snabbmatsservering. Den 12 augusti 2004 uppstod ett läckage i en läskedrycksautomat som var installerad i lokalen. Läckaget orsakade omfattande skador, framför allt i våningen under den av bolaget hyrda lokalen.
Stockholms stad och S:t Erik Försäkrings AB väckte talan mot Hypestreetwear Aktiebolag vid Stockholms tingsrätt och yrkade ersättning med anledning av de uppkomna skadorna. Staden yrkade 432 000 kr jämte ränta och försäkringsbolaget 1 652 409 kr jämte ränta. Som grund för talan åberopades att bolaget var ersättningsskyldigt för skadorna på grund av vårdslöshet, dels för egen del och dels genom ansvar för annans försumlighet. Vårdslösheten hade enligt försäkringsbolaget och staden bestått i att läskautomaten varit installerad på ett försumligt och icke fackmannamässigt sätt, att automaten inte underhållits på ett riktigt sätt samt att andrahandshyresgästen inte tillsett att stänga av vattentillförseln till läskautomaten trots att lokalen varit semesterstängd.
Till stöd för att bolaget svarade för andrahandshyresgästen anförde försäkringsbolaget och staden följande:
Enligt 12 kap. 24 § fjärde stycket JB är hyresgäst som upplåtit rätt åt annan att begagna lägenheten ansvarig för skada som den nye innehavaren skulle ha ersatt om lägenheten varit hyrd av denne. Ansvaret gäller oberoende av om hyresvärden godkänt andrahandsuthyrningen. Vid överlåtelse av hyresrätten gäller ansvaret endast om förstahandshyresgästen inte haft värdens samtycke eller tillstånd till överlåtelsen, motsvarande gäller ej för andrahandsuthyrning. Det ska därvid noteras att förstahandshyresgästen vid andrahandsuthyrning inte utträder ur rättsförhållandet med hyresvärden och att inget avtalsrättsligt förhållande uppstår mellan hyresvärden och andrahandshyresgästen.
Hypestreetwear Aktiebolag bestred kärandenas talan. Bolaget gjorde gällande att varken bolaget eller någon som bolaget ansvarade för hade förfarit försumligt och anförde vidare bl.a. följande:
Bolaget bestrider påståendet att det i egenskap av förstahandshyresgäst skulle ha ansvar för skada som orsakats av en andrahandshyresgäst som godkänts av hyresvärden. Det följer inte av ordalydelsen i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB att ansvar föreligger för förstahandshyresgästen vid godkänd andrahandsuthyrning. Att utsträcka en förstahandshyresgästs ansvar enligt det aktuella lagrummet till att även omfatta skador som orsakats av en andrahandshyresgäst som godkänts av hyresvärden saknar stöd i praxis.
Tingsrätten (rådmännen Catarina Walldén och Jakob Hedenmo samt beredningsjuristen Erik Stålhammar) meddelade dom den 13 april 2012.

Domskäl

Tingsrätten fann enligt domskälen inte visat att installationen av läskautomaten hade varit utförd på ett försumligt och icke fackmannamässigt sätt eller att skadan uppkommit genom försummelse av underhållsskyldigheten. Härefter anförde tingsrätten:
Återstår att pröva gör då frågan om det kan anses försumligt i jordabalkens mening att inte stänga av vattentillförseln till läskautomaten då ingen personal befunnit sig i restaurangen. Parterna är oense i frågan om en förstahandshyresgäst ansvarar för andrahandshyresgästs försumlighet och har som stöd för sin respektive uppfattning hänfört sig till två skilda uppfattningar inom doktrinen (se Björkdahl, En förstahandshyresgästs skadeståndsansvar vid andrahandsuthyrning - en sinkadus?, Juridisk Tidskrift 2010/11 nr 1, och Holmqvist & Thomsson, Hyreslagen, En kommentar, 9 uppl., 2009, s. 210). Tingsrätten anser att gällande rätt måste anses utgöras av den av Holmqvist och Thomsson förfäktade uppfattningen dvs. att en förstahandshyresgäst vid andrahandsuthyrning svarar för samtliga kontraktsförpliktelser däribland vårdnadsskyldigheten, oavsett om upplåtelsen skett med eller utan hyresvärdens samtycke. Tingsrätten anmärker härvid att förstahandshyresgästen har regressrätt mot andrahandshyresgästen enligt motsvarande regler (Holmqvist & Thomsson, a.a.).
Tingsrätten förklarade sig vid en samlad bedömning finna att andrahandshyresgästen hade förfarit vårdslöst genom att inte stänga av vattnet till läskautomaten när restaurangen varit stängd för semester och att denna vårdslöshet hade orsakat de i målet aktuella skadorna. För denna försummelse av andrahandshyresgästen skulle bolaget svara.

Domslut

Tingsrätten förpliktade Hypestreetwear Aktiebolag att utge 1 652 409 kr jämte ränta till S:t Erik Försäkrings AB och 432 000 kr jämte ränta till Stockholms stad.
Svea hovrätt
Hypestreetwear Aktiebolag överklagade i Svea hovrätt och yrkade ogillande av käromålen. Under målets handläggning i hovrätten försattes bolaget i konkurs.
S:t Erik Försäkrings AB och Stockholms stad motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Hovrätten (f.d. hovrättsrådet Lars Hesser samt hovrättsråden Ingela Halvorsen, Kenneth Nordlander och Gunilla Lundholm, referent) anförde i dom den 20 mars 2013 bl.a. följande.

Hovrättens domskäl
- - -.
Hovrätten gör följande bedömning.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att staden och försäkringsbolaget inte förmått visa att installationen av läskautomaten varit utförd på ett försumligt eller icke fackmannamässigt sätt eller att skadan uppkommit genom att automaten inte underhållits på ett riktigt sätt.
Den aktuella skadan inträffade när lokalen med hyresvärdens tillstånd var upplåten i andra hand. Frågan är vilket ansvar en förstahandshyresgäst då har. Även om skilda uppfattningar i frågan på senare tid förts fram inom doktrinen, får den i dag förhärskande uppfattningen, så som tingsrätten anfört, anses vara att en förstahandshyresgäst svarar för samtliga kontraktsförpliktelser gentemot hyresvärden även när andrahandsuthyrningen sker med hyresvärdens tillstånd. En förstahandshyresgäst svarar således gentemot hyresvärden även för att vårdplikten enligt 12 kap. 24 § första stycket JB uppfylls även under den tid lokalen är uthyrd i andra hand. (Se utöver de i tingsrättens dom nämnda arbetena även Holmqvist, Hyresgästs skadeståndsansvar vid andrahandsupplåtelse - ett genmäle, Juridisk Tidskrift 2011/12, s. 225 ff., Nilsson Hjorth, Förstahandshyresgästens skadeståndsansvar vid andrahandsupplåtelse - en del av en helhet, Juridisk Tidskrift 2011/12, s. 462 ff., Björkdahl, Skadeståndsansvaret vid andrahandsuthyrning - en duplik på två repliker, Juridisk Tidskrift 2011/12, s. 722 ff. och Björkdahl, Hyra av bostad och lokal, Iustus förlag, 2013, s. 149 f.) Förstahandshyresgäst har sedan regressrätt mot andrahandshyresgästen enligt motsvarande regler.
- - -.
Det får anses utrett att verksamheten i lokalen vid skadetillfället varit semesterstängd. Att stänga en restaurangverksamhet för semester och i lokalen lämna en trycksatt vattenledning till en automat på så sätt som skett i detta fall, måste anses vårdslöst. Som hovrätten redogjort för ovan svarar förstahandshyresgästen gentemot hyresvärden för skador som andrahandshyresgästen vållar. Konkursbolaget ska därför svara för den skada som staden och försäkringsbolaget åsamkats genom denna försummelse.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
Högsta domstolen
Hypestreetwear Aktiebolag i konkurs överklagade hovrättens dom och yrkade ogillande av käromålen.
S:t Erik Försäkrings AB och Stockholms stad motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
HD meddelade prövningstillstånd beträffande frågan om en hyresgäst vid andrahandsupplåtelse är skadeståndsansvarig enligt bestämmelsen i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB även när upplåtelsen har skett med hyresvärdens samtycke. Frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.
Försäkringsbolaget och staden åberopade ett rättsutlåtande av f.d. chefsjuristen Leif Holmqvist. Konkursbolaget åberopade ett rättsutlåtande av docenten Erika P. Björkdahl.
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Emilie Strömberg, föreslog i betänkande följande dom:

Domskäl

Bakgrund och frågan i HD

Bolaget hyrde en lokal för serveringsverksamhet av Stockholms stad. Med Stockholms stads tillstånd hyrde Bolaget ut lokalen i andra hand till ett annat företag som bedrev snabbmatsservering. I lokalen lät bolaget Carlsberg installera en läskedrycksautomat. Den 12 augusti 2004 uppstod ett läckage från automaten som orsakade omfattande skador i fastigheten, framför allt på våningen under den av bolaget förhyrda lokalen. Stockholms stad och S:t Erik Försäkrings AB har väckt talan mot bolaget under påstående att bolaget är skyldigt att ersätta dem för de uppkomna skadorna.
Frågan i HD är om en hyresgäst vid andrahandsupplåtelse är skadeståndsansvarig enligt bestämmelserna i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB även när upplåtelse har skett med hyresvärdens samtycke.

HD:s bedömning

Bestämmelserna i 12 kap. JB har sitt ursprung i lagen (1907:36) om nyttjanderätt till fast egendom. I den lagens 3 kap. 7 § stadgades att det inte var tillåtet att hyra ut en hel lägenhet i andra hand utan att hyresvärdens samtycke hade inhämtats. Samtyckte hyresvärden var hyresgästen fortfarande ansvarig enligt hyresavtalet, om inte hyresvärden därutöver även gick med på att ansvaret gick över på andrahandshyresgästen (NJA II 1908 nr 5 s. 129 och 136 f.). Huvudregeln om förbud mot sublokation av hel lägenhet utan hyresvärdens samtycke kvarstod efter hyresreformen 1969, men vid denna tid infördes möjligheten att i stället få hyresnämndens samtycke till uthyrningen.
Enligt nu gällande rätt får en hyresgäst enligt 12 kap. 32 § JB inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke. Att hyresgästen inte heller får hyra ut lägenheten i andra hand utan hyresvärdens samtycke framgår av 12 kap. 39 § första stycket JB. Undantag föreligger om det är kommunen som är hyresgäst eller om hyresnämnden gett sitt samtycke till andrahandsuthyrningen, se 12 kap. 39 § andra stycket och 40 § JB.
Dagens 12 kap. 24 § fjärde stycket JB hade i början av 1900-talet sin motsvarighet i 3 kap. 16 § lagen om nyttjanderätt till fast egendom. Enligt bestämmelsen, som enligt uttalanden i lagmotiven endast gällde vid sublokation av hel lägenhet, hade hyresgästen kvar vårdnadsansvaret om inte hyresvärden tagit den andre för god. Detta oavsett om hyresvärden samtyckt till uthyrningen eller inte (NJA II 1908 nr 5 s. 150).
1939 fick bestämmelsen om hyresgästens vårdnadsansvar en ny lydelse som innebar att det blev en klar skillnad mellan situationer då samtycke till överlåtelse lämnats och då samtycke inte lämnats. I det senare fallet var hyresgästen ansvarig. Hade samtycke lämnats var hyresgästen inte ansvarig men hyresvärden kunde gardera sig genom att införa villkor som medförde att hyresgästen blev ansvarig för skador orsakade av andrahandshyresgästen (NJA II 1939 s. 529 ff., Fritjof Lejman, Rättsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst, 1951, s. 210).
Vid hyresreformen 1969 infördes den skrivning som fortfarande, i allt väsentligt, återfinns i nuvarande 12 kap. 24 § fjärde stycket JB (prop. 1969:91 s. 20).
Nu gällande 12 kap. 24 § JB innehåller således bestämmelser om hyresgästens vårdnadsansvar. Enligt första stycket ska hyresgästen under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill hör. Hyresgästen är bl.a. skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom. Av bestämmelsens fjärde stycke framgår att om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd har överlåtit hyresrätten eller åt någon annan- upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen ansvarig för skada- som den nye innehavaren skulle ha ersatt enligt första, andra eller tredje stycket, om lägenheten varit hyrd av honom.
Bestämmelsen om hyresgästens skyldighet att under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill hör har i sak varit oförändrad sedan tillkomsten av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. Bestämmelsen om vårdnadsansvaret vid andrahandsuthyrning - nuvarande 12 kap. 24 § fjärde stycket JB - har däremot som framgått ovan ändrat både lydelse och innebörd ett par gånger sedan lagen om nyttjanderätt till fast egendom infördes.
I den juridiska litteraturen har företrädesvis den uppfattningen framförts att den nu gällande lydelsen innebär att samtycke till andrahandsupplåtelse inte befriar hyresgästen från ansvar enligt första-tredje styckena i 12 kap. 24 § JB (se Bertil Bengtsson m.fl., Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, 8 uppl. 2013, s. 148 och s. 167, Folke Berg och Bo Sederblad, Hyresrätt, 1978, s. 64, Leif Holmqvist och Rune Thomsson, Hyreslagen, 2013, kommentaren till 12 kap. 24 § JB, Ulf Skorup och Thomas Underskog, Hyreslagarna, 2010, s. 81, Anders Victorin, Kommersiell hyresrätt, 2003, s. 159, Gösta Walin, Allmänna hyreslagen, 5 uppl. 1969, s. 110 och 159).
I lagmotiven angavs (prop. 1968:91 Bihang A s. 215) att bestämmelsen utformades i anslutning till de föreslagna ändringarna i bestämmelserna om substitution och sublokation, dvs. 39 och 40 §§. I lagmotiven till 40 § angavs således att upplåtaren inte utträder ur rättsförhållandet med hyresvärden utan kvarstår som ansvarig för avtalets ekonomiska förpliktelser, om inte hyresvärden befriat honom från det (a. prop. Bihang A s. 255). Uttalandet får tolkas som att avsikten med 12 kap. 24 § fjärde stycket JB varit att hyresgästen har det fulla ansvaret även om uthyrningen sker med hyresvärdens samtycke.
Sammanfattningsvis kan således konstateras att av bestämmelsens ordalydelse samt av lagmotiven följer att en hyresgäst vid andrahandsupplåtelse är skadeståndsansvarig enligt bestämmelserna i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB även när upplåtelse har skett med hyresvärdens samtycke.
Det saknas anledning att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens dom står därmed fast.
HD:s avgörande
Se HD:s dom.
HD (justitieråden Stefan Lindskog, Ann-Christine Lindeblad, Kerstin Calissendorff, Dag Mattsson och Lars Edlund, referent) meddelade den 17 juni 2014 följande dom:

Domskäl

Bakgrund

1. Hypestreetwear hyrde en lokal för serveringsverksamhet av Stockholms stad. Med stadens samtycke hyrde bolaget ut lokalen i andra hand till ett annat företag, som bedrev snabbmatsservering. Den 12 augusti 2004 uppstod från en läskedrycksautomat i lokalen ett läckage som orsakade omfattande skador i fastigheten.
2. Staden och dess försäkringsbolag, S:t Erik Försäkrings AB, yrkade skadestånd av bolaget. Detta försattes i konkurs under målets handläggning i hovrätten. Konkursboet har inte inträtt i rättegången. Tingsrätten och hovrätten har bifallit käromålen. Domstolarna fann att andrahandshyresgästen orsakade skadan av vårdslöshet. Vidare har domstolarna ansett att bolaget som förstahandshyresgäst har haft vårdplikt för lokalen enligt 12 kap. 24 § första stycket JB, fastän andrahandsuthyrningen skedde med hyresvärdens samtycke. Bolaget har därför befunnits vara skyldigt att ersätta skadan.
Aktuella lagbestämmelser och frågan i HD
3. I 12 kap. 24 § första stycket JB föreskrivs bl.a. att hyresgästen ska under hyrestiden väl vårda lägenheten och att hyresgästen ska ersätta all skada som uppkommer genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning.
4. I bestämmelsens fjärde stycke stadgas att om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd har överlåtit hyresrätten eller åt någon annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, så är hyresgästen ansvarig för skada som den nye innehavaren skulle ha ersatt enligt bl.a. första stycket, om lägenheten hade varit hyrd av honom.
5. Frågan i HD är närmare bestämt huruvida det av 12 kap. 24 § fjärde stycket JB följer att en hyresgäst vid en medgiven andrahandsupplåtelse inte ansvarar för andrahandshyresgästen på det sätt som han enligt första stycket gör för den som han har inrymt i lägenheten.
Närmare om den rättsliga regleringen
6. Bestämmelserna i 12 kap. JB har till stor del sitt ursprung i lagen (1907:36) om nyttjanderätt till fast egendom. Av 3 kap. 7 och 16 §§ nyttjanderättslagen framgår att det inte var tillåtet att överlåta lägenheten till annan utan att hyresvärdens samtycke hade inhämtats. Med överlåtelse förstods även att hyra ut en hel lägenhet i andra hand (total sublokation). Hyresgästen var fortfarande vårdansvarig enligt hyresavtalet, om inte någon annan överenskommelse hade träffats. (NJA II 1908 s. 129 f., 136 f. och 150.)
7. År 1939 ändrades nyttjanderättslagen i flera hänseenden. Bestämmelsen i 3 kap. 24 § fick en ny lydelse, som innebar att det beträffande hyresgästens vårdansvar gjordes en skillnad mellan om samtycke till överlåtelse (och total sublokation) hade lämnats eller inte. I det senare fallet var hyresgästen ansvarig. Hade samtycke lämnats var hyresgästen inte ansvarig, men hyresvärden kunde uppställa villkor som medförde att hyresgästen blev ansvarig för skador orsakade av andrahandshyresgästen (NJA II 1939 s. 529 ff. och 537).
8. Vid hyresreformen år 1969 infördes i 3 kap. 24 § fjärde stycket den reglering om hyresgästens ansvar som i allt väsentligt gäller fortfarande. I lagmotiven anges att bestämmelsen har utformats i anslutning till de föreslagna ändringarna i bestämmelserna om substitution och sublokation i 39 och 40 §§ (prop. 1968:91 Bihang A s. 215).
9. Regleringen i 3 kap. 39 och 40 §§ (numera 12 kap. 39 och 40 §§ JB) om andrahandsuthyrning innehöll en principiell nyhet. Huvudregeln om förbud mot andrahandsuthyrning av hel lägenhet utan hyresvärdens samtycke modifierades väsentligt genom att det infördes en möjlighet att få hyresnämndens tillstånd till uthyrningen om hyresvärden inte gav sitt samtycke.
10. I förarbetena till 40 § anges bl.a. att rättsförhållandet mellan hyresvärden och hyresgästen inte undergår någon förändring genom total sublokation (SOU 1966:14 s. 387 f.) och att upplåtaren (hyresgästen) står kvar som ansvarig för avtalets ekonomiska förpliktelser, om inte hyresvärden har befriat honom från det (a. prop. Bihang A s. 226 f.).
11. Det anförda pekar med styrka på att avsikten med regleringen i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB är att hyresgästen har det fulla ansvaret även om uthyrningen sker med hyresvärdens samtycke eller hyresnämndens tillstånd.
12. Så har rättsläget också redovisats i förarbetena till bostadsanvisningslagen (1980:94). Lagen innebar bl.a. att en hyresvärd i vissa fall kunde bli skyldig att upplåta en lägenhet till en kommun, som i sin tur kunde hyra ut den till en bostadssökande. I propositionen uttalas att den lösningen i och för sig var ett ingrepp i husägarens ställning, men att det var kommunen som i förhållande till husägaren svarade för alla förpliktelser som följer med upplåtelsen. (Prop. 1979/80:72 s. 30 f.). Rättsläget uppfattades på samma sätt i samband med hyreslagsutredningens översyn av hyreslagstiftningen, varvid utredningen föreslog ett förtydligande av lagtexten (SOU 2009:35 s. 193).
13. Den dominerande uppfattningen i den juridiska litteraturen har varit att samtycke till andrahandsupplåtelse inte befriar hyresgästen från ansvaret i 12 kap. 24 § JB (se bl.a. Folke Berg och Bo Sederblad, Hyresrätt, 2 uppl. 1978, s. 64, Bertil Bengtsson m.fl., Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom, 8 uppl. 2013, s. 167, samt Leif Holmqvist och Rune Thomsson, Hyreslagen En kommentar, 10 uppl. 2013, s. 221; jfr dock Erika P. Björkdahl i Juridisk Tidskrift 2010/11 s. 3).
14. Den aktuella regleringen bör ses mot bakgrund av vad som i allmänhet gäller för nyttjanderätter. Det kan noteras att redan före tillkomsten av nyttjanderättslagen år 1907 torde som huvudregel ha gällt att en nyttjanderättshavare ansvarade för andra personer som, med uthyrarens uttryckliga eller underförstådda samtycke, tog befattning med saken (se Berndt Hasselrot, Handelsbalken, sjätte delen, 1902, s. 1163 och 1251 f.). Det kan också nämnas att den tyska civillagstiftningen från år 1896 föreskrev att en hyresgäst var ansvarig för sakens brukande även då han fått hyresvärdens tillstånd till vidareuthyrning (dåvarande 549 §, numera 540 §, i Bürgerliches Gesetzbuch). Det kan vidare antecknas att det vid tiden för 1969 års hyresrättsreform ansågs vara helt klart i norsk rätt att en ”leietagare” svarade för en ”fremleietagare” (underlegotagare), om denne av oaktsamhet hade orsakat skada på hyresföremålet (se Thor Falkanger, Leie av Skib, 1968, s. 255 ff.). Numera kan även hänvisas till art. IV.B.-7:103 i Draft Common Frame of Reference som anger bl.a. att en hyrestagare (lessee) behöver tillstånd för underuthyrning (sublease) och att han vid underuthyrning förblir ansvarig för sina förpliktelser enligt avtalet.
15. Slutsatsen är att en hyresvärds samtycke till andrahandsuthyrning endast innebär att denna uthyrning inte utgör ett avtalsbrott. Om inte omständigheterna i det enskilda fallet föranleder en annan bedömning, innefattar samtycket inte att hyresgästen befrias från sina förpliktelser enligt hyresavtalet. För fallet med tillstånd från hyresnämnden bör påpekas att det då är fråga om ett myndighetsingrepp i ett avtalsförhållande. Ett sådant ingrepp bör inte ges en längre gående effekt än vad som uttryckligen framgår av myndighetens beslut.
16. Ett samtycke från hyresvärden eller ett tillstånd från hyresnämnden innebär således inte mer än att hyresgästen har rätt att disponera lägenheten på visst sätt. I övrigt påverkas inte hyresgästens förpliktelser. Hyresgästen ansvarar därför för andrahandshyresgästen enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 24 § första stycket JB.
17. Svaret på den i målet aktuella frågan är alltså att, om något annat inte har överenskommits med hyresvärden, en hyresgäst vid en andrahandsupplåtelse är ansvarig för skada på fastigheten som uppkommer genom andrahandshyresgästens vållande.
Bedömningen i detta fall
18. Hypestreetwear är som förstahandshyresgäst ansvarigt för skador på fastigheten som andrahandshyresgästen har orsakat av vårdslöshet.
19. Det saknas skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt. Hovrättens domslut ska därför fastställas.

HD:s domslut

HD förklarar att en hyresgäst vid en andrahandsupplåtelse är skadeståndsansvarig enligt bestämmelsen i 12 kap. 24 § fjärde stycket JB även när upplåtelsen har skett med hyresvärdens samtycke.
HD meddelar inte prövningstillstånd rörande målet i övrigt. Hovrättens domslut står därmed fast.
HD:s dom meddelad: den 17 juni 2014.
Mål nr: T 2031-13.

Lagrum: 12 kap. 24 § JB.

Hur hittar man rättsfall ?

I Sveriges rikes lag - allmänt kallad Lagboken, finns även elektroniskt via Zeteo. I lagboken finns hänvisningar till ett urval rättsfall från Högsta domstolen, Regeringsrätten och Arbetsdomstolen. Observera att hänvisningen till Nytt juridiskt arkiv sker under förkortningen H.
Observera att det inte finns rättsfall till alla lagar. Många lagar och paragrafer har aldrig varit föremål för prövning i högre rätt. Till nyare lagstiftning finns inga rättsfall. Det dröjer ofta något år innan en lag hunnit till högsta instans. Det finns diverse tryckta samlingar av rättspraxis inom olika områden som t.ex. Rättsfallssamling i familjerätt.
Via databaserna Zeteo, Karnov, INFOSOC och InfoTorg kan man söka rättsfall från många olika svenska domstolar.

Zeteo databas

Idag omfattar Zeteo över 300 olika juridiska verk och innehållet växer hela tiden. Förutom deras egen utgivning innehåller även Zeteo e-böcker från Liber AB, Iustus förlag och Studentlitteratur AB.

Grunden i Zeteo är juridisk basinformation, med andra ord författningar, förarbeten och avgöranden. Utöver den juridiska basinformationen finns det mängder av referenslitteratur från Sveriges mest omfattande juridiska bibliotek; det från Norstedts Juridik. Unika standardverk som t ex djupa lagkommentarer ur Norstedts Gula och Blå Bibliotek, Laghandboksserien samt böcker ur rödvita serien.Zeteo innehåller även monografier, tidskrifter och nyhetstjänsterna Juridik Idag och Norstedts Skatteinformation.

Zeteo kan anpassas efter studenternas behov. Man kan skapa sin egen tjänst genom att välja bland allt deras tillgängliga innehåll (Fritt val), men de erbjuder också färdiga urval: Redovisning eller Skatt. Givetvis kan man själv fortsätta att anpassa Zeteo genom att lägga till ytterligare innehåll även om man har ett urval.

Uppsatsen är klar

Nu jag är klar med min uppsats i förvaltningsrätten. Skrev på 9 timmar nonstop igår för att hinna till deadline. Enligt mig krävs det mycket korrigering och därför 99,9 % att jag kommer få underkänt. Men jag är inte orolig över det för det finns alltid möjlighet att göra om...viktigaste var att hinna skicka uppsatsen i tid.

torsdag 23 april 2015

Språkverkstadens skrivgrupp

Studenter som skriver kandidatuppsats och vill få inspiration och tips för att bli klara har möjlighet att anmäla sig till Språkverkstadens skrivgrupp vid Stockholms Universitet. Gruppen träffas tre gånger och varje träff har ett bestämt tema. Varje träff inleds med en kort genomgång av temat. Det kan till exempel handla om textgranskning eller förståelse för skrivprocessen. Därefter får studenterna tid att skriva på sina egna texter i en lugn miljö där de inte riskerar att bli störda.

Träffen avslutas med en stunds gemensam reflektion kring skrivandet. Anmälan är bindande och studenten ska vara beredd att delta vid samtliga tillfällen. Minst fyra och högst åtta deltagare tas emot. Anmälan görs till sprakverkstaden@su.se.

onsdag 22 april 2015

Förberedelse inför Rättegångsspel

Idag hade vi förberedelse inför Rättegångsspel som kommer i maj. Vid förberedelseseminariet – som hölls på universitetet – fick alla studenter ”särskilda instruktioner” för varje grupp. Grupperna träffades för att fördela roller, planera upplägget för samarbetet m.m. Vid förberedelseseminariets slut fick min grupp att lämna uppgift till ansvarig lärare om rollfördelning och upplägg för gruppens samarbete. Aktivt deltagande i grupparbetet krävdes från oss för att det obligatoriska momentet ska anses fullgjort. Att de olika rollinsatserna innebär olika stora prestationer spelar därvid mindre roll som våra lärarna säger, det viktiga är att alla i gruppen samarbetar under förberedelserna. 

Själva spelet handlar om körkortsmålet där en man körde för fort och sedan fick körkortsåterkallelse. Nu vill han överklaga beslut. Jag och två andra mina arbetskamrater fick olika roller (ombud, vittne och klagande). Jag kommer att vara ombud och ska framställa samt precisera yrkande för min klient. Sedan ska jag utveckla grunderna för hans överklagande genom min utredning av gällande rätt och handlingarna i målet. Därefter förbereds frågor till klagande.

måndag 20 april 2015

Seminarium om funktionshindersinsatser

Idag hade vi seminarium om funktionshindersinsatser och syfte med seminariet var att man ska förstå varför LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) behövs och hur förvaltningsdomstolen i vissa fall har fastställt dess räckvidd. I detta innefattar att man ska förstå hur lagen förhåller sig till andra sociallagar och vilka faktorer som är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vi diskuterade denna inledande bestämmelse i lagen: 

1 § - Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

1 § 3st. - med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Kommentar:

Denna stycke är oklar eftersom det står inte konkret vilka de personer är som syftar bestämmelsen till. Är de döva, blinda eller behöver logopedisk hjälp ? Så den blir svårtolkad och därför föreligger några problem vid denna tillämpning.

Dessa rättsfall gick vi igenom under lektionen:

RÅ 1997 ref. 49 - Rätten till rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har inte ansetts omfatta teckenspråksundervisning åt den funktionshindrades föräldrar eller logopedbehandling åt den funktionshindrade.

RÅ 2001 ref. 33 - Ett fyraårigt dövt barn har ansetts höra till den personkrets som anges i 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och därmed ha rätt till insatsen avlösarservice i hemmet.

HFD 2011 ref. 8 - Omkostnader som kan uppstå för ledsagare i samband med fritids- och kulturella aktiviteter ingår inte i insatsen ledsagarservice enligt 9 § 3 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Att läsa juristprogrammet på distans

God natt allihopa! Igår funderade jag om att fortsätta läsa juristprogrammet på distans eftersom jag tänker flytta till ett annat land för att ta paus från studier och arbete, vila lite, byta miljö runt om kring mig.

Googlade hit och dit och kom fram på att det inte går att läsa juristprogrammet på distans utan man kan ta olika enskilda kurser istället som ingår i programmet. Flera vuxenutbildningar bruka erbjuda olika kurser inom juridik som exempelvis: affärsjuridik, miljöjuridik, rättskunskap, processrätt etc.

Problemet är att de kurser som vuxenutbildningar erbjuder är avklarat av mig....och det gör mig lite ledsen för att min hjärna orkar inte mer med plugget. Jag brukar sitta 6-8 timmar om dagen med böcker, läser och läser och har inget annat sysselsättning som alternativt. Kanske en sådan regim gör att människa sliter sig snabbt som exakt hände med mig. Men jag har ett mål och det är att försöka sluta mina studier så fort som möjligt därför måste jag arbeta hårt för att jag inte vill plugga hela mitt liv. Men men men....min sista hoppet att ta "frisk luft" från studier förverkligades inte....

Någon kommer säga att sommaren kommer snart och du kan åka utomlands, men jag kan svara på en gång: för mig det blir inget sommar eftersom jag har några omtentor på vissa kurser kvar...så det blir bara plugg.

söndag 19 april 2015

Juristdagarna

Juridiska föreningen i Stockholm Universitetet anordnar varje år de s.k. juristdagarna, som är en mycket populär arbetsmarknadsmässa för juriststudenter.

Mässan erbjuder en ypperlig chans att knyta kontakter, få inspiration och lära dig mer om potentiella arbetsgivare.  Utställarna är alltifrån stora affärsjuridiska byråer till mindre humanjuridiska byråer, myndigheter och organisationer, banker, försäkringsbolag, revisions- och konsultbyråer med mera.

Plugg under helger

I helger planerar jag att läsa klart boken "Förvaltningsprocessrättens grunder" och arbeta lite med uppsatsen i förvaltningsrätten.

lördag 18 april 2015

Svårt att få jobb medan man är studerande: Diskriminering eller har jag fel ?

Här vill jag ta upp ett problem som riktar sig på när man är studerande och har svårt att få jobb speciellt det jobb som man kommer att arbeta med i framtiden efter sin avslutning i universitet. Under en ganska lång period sökte jag massa med olika tjänster som hade juridisk inriktning, mestadels sökte jag hos olika advokat och juristbyråer samt hos olika myndigheter.

Det jobbet som de erbjöd var inte så svårt, t.ex: skicka papper till någon, hitta relevant information på internet, svara på telefonen, det vill säga administrativt jobb...och vad tror ni, lyckades jag att få det här skit-slav jobb ? Absolut inte...För att komma till intervju kräver arbetsgivarna att man ska hämta massa papper med sig såsom: betygsutdrag, referenser från tidigare arbetsplats, cv, personlig brev osv. Sedan ringer de till dig och kallar på intervju, därefter bestäms tiden vilken du ska komma och thats it, man har hoppet att allt kommer gå bra....men...men...men...

När man kommer på intervjun brukar det sitta två-tre "psykologer" som intervjuar dig..... ahahahah...så roliga de är. De vill fånga upp dig på något som stämmer inte alls med det du har skrivit på ditt cv enligt dem...Men hos mig allt stämde vad hade jag skrivit i mitt cv och till alla tidigare jobb hade jag referenser med mig.

Vidare ställer de sådana frågor som har inte ens med tjänsten att göra, t.ex: "vilken dagis du har gått ?"....konstigt visst, vad har min dagis att göra med era tjänst tänker jag....När intervju tar slut, de brukar vara trevliga och säger tack för att du kom och säger att vi kommer höra från oss inom kort...Du kommer hem med hoppet att du blir anställt, sitter och väntar när du blir kallad från dem för att börja med arbetet, men plötsligt du öppnar din brevlåda och där bruka stå så här:

- Tack för din ansökan till tjänsten. Tyvärr måste vi meddela dig att vi denna gång gått vidare med andra kvalificerade kandidater.

Och nu är fråga vilka kvalificerade kandidater har gått vidare ?Vilka är dem egentligen? Hur de ser ut ? Vad är skälet att jag fick avslag ?....Jag har satsat min tid, uppsköt alla mina viktiga angelägenheter för att komma på deras tråkig intervju och få bara det där svaret ?! Extremt förbannad jag är !

När jag försökte ringa till de och fråga om skälet så fick jag exakt likadan svar - "tyvärr vi har gått vidare med andra kvalificerade kandidater"....inget mer...jaha tänkte jag,okej. Man måste kanske ha två eller tre högutbildningar för att få lyckas att få deras skit jobb enligt dem...eller man inte är erfaren att arbeta med pappersjobb? Men jag har tillräckliga kunskaper att arbeta som assistent och detta står i mitt cv, till och med hade jag referenser från tidigare arbetsgivare och de kunde fråga om mig.....Men kanske det finns en annan anledning att de inte tog emot mig och det är att jag har utländsk efternamn och bakgrund ? Då det är rent diskriminering !

Det är klart de kan inte säga till mig att "du är inte blondin"eller att mitt efternamn slutas inte på -sson för de är rädda och kommer inte våga säga så här rakt i ansikte, därför diskriminerar de på ett fint sätt som de gör. Och om det är så som jag misstänker kan de dra åt helvete då. Istället att hitta ett sådant jobb som de erbjuder och få avslag hela tiden ska jag satsa bara på min utbildning, ska försöka klara den så bra som möjligt och sedan starta eget och jobba åt mig själv. Jag vill inte känna mig diskriminerad och vara deras slav.

Här kan ni se några byråer svar som jag fick avslag ifrån på mina ansökningar:

- Circles Sweden: 

"Hej. Tack för din ansökan till tjänsten. Tyvärr måste vi meddela dig att vi denna gång gått vidare med andra kandidater.

Vi tackar för visat intresse och önskar en fortsatt bra vecka.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Med vänlig hälsning,"

- Alra: 

"Hej,
Tack för din ansökan och för visat intresse av att arbeta hos oss! Det var många kvalificerade kandidater som visade intresse för tjänsten och tyvärr måste vi meddela dig att vi valt att gå vidare med andra kandidater i rekryteringsprocessen.

Du är varmt välkommen att söka andra tjänster hos oss och på karriar.allra.se kan du se alla våra aktuella rekryteringar. Vi tackar för det intresse du visat och önskar dig lycka till i ditt framtida jobbsökande!

Med vänliga hälsningar "

- Magnusson Advokatbyrå AB:

"Hej,

Tack för att din ansökan och visat intresse för Magnusson Advokatbyrå.

Intresset har varit mycket stort och vi har fått ett stort antal ansökningar där många av er sökanden är kvalificerade. Urvalsprocessen har inte varit lätt men efter genomförda intervjuomgångar har annan sökande denna gång erhållit anställning som sommarnotarie.

Du är alltid välkommen att söka lediga tjänster hos oss och det bästa sättet att hålla sig uppdaterad är via vår hemsida www.magnussonlaw.com.

Vi vill tacka dig för Din ansökan som sommarnotarie på Magnusson Advokatbyrå och önskar Dig all lycka till i framtiden."

SAMMANFATTNING

Tråkigt, jättetråkigt att se sådana svar och ha misstanke att detta hände på grund av att jag har en annan hår färg än dem...hoppas att jag har fel och någon kommer reagera på denna situation. För Sverige är ett demokratiskt land och alla ska vara likabehandlade...så står det iallafall i lagen. Önskar de firmor, byråer och myndigheter att komma ihåg om likabehandlingsprincipen !



torsdag 16 april 2015

Europarättsseminarium om fri rörlighet

Idag hade vi europarättsseminarium om fri rörlighet där den förste timmen av lektionen fick vi att gå igenom rörlighetsdirektiv ur ett svenskt perspektiv, därefter studerades några rättsfall som hade koppling till temat och de här frågorna fick vi att svara på:

1) Varför aktualiseras/varför aktualiseras inte EU-rätten i respektive nedan situation.
2) Fundera på hur EU-rätten påverkar den nationella handläggningen när EU-rätten är
tillämplig.
3) Hur skulle situationen bedömas utifrån (enbart) nationell rätt avseende de romer som
vistas i Uppsala kommun?
4) Varför tror du att konstruktionen av Socialtjänstlagen är som den är?
5) Dano: förbered en fiktiv två-minutersdragning för Sveriges socialminister:
grundproblematik/nationella bakgrunden/EU-domstolens resonemang/hur ser
rättsläget ut rent EU-rättsligt.

6) Kunde Sverige vägra socialt bistånd med hänvisning till artikel 24 i direktiv 2004/38
år 2013? Hur är rättsläget 2015? Hur har rättsläget ändrats i och med Dano för svenskt
vidkommande? Varför har det ändrats/inte ändrats?

Vid den andra timmen fick vi ett litet grupparbete där varje grupp skulle diskutera tre fall som hade gemensamt fokus på romernas rätt och möjlighet att få socialtjänst i Sverige.

Här klistrar jag in utdrag ur materialet som vi diskuterade i grupper:

1) Det blir allt fler människor från andra EU-länder söker uppehållsrätt i Sverige. En av dem
som söker en bättre framtid i Sverige är Vasile från Rumänien som spelar dragspel i Uppsala
för att tjäna pengar.Vasile sitter ibland utanför Systembolaget i centrala Uppsala och spelar dragspel. Då och då får han en peng från de som går förbi. Han kommer från Rumänien, men nu vill han bo i
Sverige.
– Jag vill stanna här. Därför att det är bra här. I Rumänien är det väldigt dåligt, säger Vasile. Och det är fler rumäner än de här familjerna som flyttar till Sverige. Förra året var det 2.803 rumäner som sökte uppehållsrätt i Sverige. Det är nästan dubbelt så många jämfört med för fem år sen.

2) Sergiu och Julia, från Rumänien, bodde först bodde i en bil när de kom till Sverige. Sen träffade de Helena Lindgren som bjöd in dem till finska pingstkyrkan i Söderfors. Nu bor de i kyrkan på övervåningen.Sergiu har nu fått ett jobb - att dela ut reklam på söndagarna i Söderfors. Han tjänar 600 kronor i månaden på det. Men han åker också till Tierp, Gävle och Sandviken för att spela dragspel på gatan. Det kan ge 200-300 kronor per dag säger han.Och så hjälper kyrkan i Söderfors till med lite mat och pengar. Så hankar de sig fram. Men det är en osäker framtid.

3) En bit bort från kyrkan i Söderfors bor det sex familjer i ett hus. De är alla romer från Rumänien som är släkt med varandra. I går blev dessa familjer med 15 barn av med sina hem. Han som äger huset stängde igår av elen - och därmed värmen i huset. Fyrabarnsmamman Daniella är en av dom som fick flytta ut i går kväll:– Det är väldigt svårt för mig och mina barn. Vi vet inte vart vi ska ta vägen, säger hon. Männen åker till orter som Uppsala, Tierp eller Gävle för att spela dragspel på gatorna. Några av dem har också fått jobb - med till exempel städning.Men pengarna har inte räckt till för att betala hyran. Han som äger huset - en privatperson - har nu tröttnat på att inte få betalt. I går stängde han därför av elen. Utanför huset står några av familjerna och funderar på vad de ska göra. Flera personer i de här familjerna säger att de tidigare har frågat socialtjänsten i Tierps kommun om hjälp. Men de har inte fått hjälp säger de. I dag måste de betala 15.000 kronor för att värmen och vattnet ska slås på. Det är pengar de säger att de inte har.

Avslutning av de tre fall:
En undersökande journalist vid Upplandsnytt sattes på att undersöka varför socialtjänsten inte beslutat i ärendet om socialt bistånd. Det visade sig att socialtjänstens handläggare erhållit en handskriven lapp på engelska om ett allmänt behov av hjälp från familjerna. Lappen hade skrivits under med namn och telefonnummer. Ett ärende upprättades när lappen kom in till socialtjänsten 1 mars utan att någon kommunicering skedde med familjen. Det framkom vidare att handläggaren i Tierp skulle gå en kurs om unionsmedborgares rätt till socialt bistånd i mitten av augusti och bestämde sig för att avvakta med beslut i ärendet eftersom ärendet var så komplext.


onsdag 15 april 2015

Uppsats i Rättshistoria

Idag fick jag veta på vilken uppsats ska jag få. Fick ett tråkig tema som handlar om sakrätt och kredit. Allt detta ska skrivas enligt romerska rätten och sedan kommer att jämföras med svensk gällande rätten. Det blir då min andra uppsatsen i ämnet, eftersom på den första fick jag U...ah vad jobbigt att göra om allt. Problemet ligger också i att jag inte tog tillbaka min första uppsatsen för att se vilka fel gjorde jag då. Men som sagt det bara köra på liksom. Lycka till mig !


tisdag 14 april 2015

Uppsats i Förvaltningsrätt

Uppsatsen som jag valde handlar om överklagande av CSN-besked. Uppsatsen har koppling till ett rättsfall där en kvinna som tog studielån tyckte att lånet var preskriberat och ville att CSN skulle avskriva lånet på grund av detta. I sin beslut CSN förklarade att studielånet inte var preskriberat och avskrivning inte skulle ske då kvinnan överklagade beslutet till förvaltningsrätten.

Nu för tiden är jag klar med försättsblad, inledning, innehåll, syfte, metod, avgränsning, disposition. Imorgon eller sen på kvällen kommer att fortsätta med andra rubriker sådana som: analyser, undersökning, slutsatser, källförteckning och någon annan rubrik som jag ska lägga kanske till. 

Omtenta i Processrätt

I fredags skrev jag en omtenta i Processrätt. Det var inte så svårt som man tänkte från början eftersom pluggade jag inte så mycket innan. Tentan bestod av 4 frågor och 4 timmar totalt. Det tyckte jag var lite, 5 timmar skulle räcke perfekt då kunde man gå igenom ordentlig alla frågor och korrigera sina fel...men som det gick det gick...vi får se. Mestadels frågor handlade om tvistemål, detta gillar jag inte ärligt talat för jag är bättre på frågor som handlar om brottmål. Men som sagt får vi hoppas att jag klarar den.

Och nu håller jag på att lägga mig och fundera över om hur ska mina uppsatser i Förvaltningsrätt och Rättshistoria kommer att se ut. Berättar kort om det: Rättshisorians tenta och uppsats klarade jag inte, så kommer jag att göra allt om och detta ska vara klart till den 1 maj. Förvaltningsrätt är kursen som jag håller på att läsa just nu....den är stor och kräver mycket läsning.

fredag 10 april 2015

Välkommen

Hej och välkömmen på min blogg. Här kommer jag att berätta hur är det att läsa på juristprogrammet.

MVH